Uschabuscha.. Jag mår fortfarande som en apa. Känns som att jag försöker överleva varje dag, när det kanske inte riiiiktigt är så allvarligt. Vill att min prins och min prinsessa ska komma hem igen och hålla mig sällskap! Inte så jäättemånga timmar kvar iallafall..

 

Det värsta med att jag mår såhär är att jag vaknar automatiskt vid 7 på morgonen och mår som sämst, men när jag verkligen försöker somna om så går det inte? Massa energi i kroppen som inte vill sova. I morse lyckades jag somna om till 10 iallafall. Skönt! =)